Studieresa till Phnom Penh!

Hej alla läsare!

Hur ska jag beskriva gårdagens upplevelse?

Det gäng förväntansfulla ungdomar som 7.00 åkte iväg i tre minibussar, skulle jag velat intervjua på deras eget språk.

Jag har nog aldrig saknat just det som den här dagen.

Vad vet ni egentligen, hur tänker ni och vad ser ni som inte jag ser?

Vad upplever ni och vad var bäst och mest intressant?

Pekfingrarna var hela tiden med och huvudena vreds runt och ögonen kikade både på nära och på långt håll.

Tror ändå att palatset eller pagodan med silvergolvet och alla olika buddafigurer i silver, guld och jade var mest spännande. (Där fick jag inte ta kort.)

Vi berättade inte mycket utan de fick uppleva och visa varandra, resonera och beundra. Ingen drog iväg eller utmärkte sig.

Vilket gäng vi har!

De är så tighta och håller ihop.

Det är ingen som är utanför utan alla tycks ha samma ”status”.

Den som tar mest plats, Soksal, var på uttagning till ”Idol.”.

Han får veta i maj om han kommer med.

Soksal är kul och vågar fråga högt och skämta med alla.

Saknade honom, men tänk om han går vidare!!

Vi vill att alla ska lyckas och det är så viktigt för de yngre att se att alla har möjligheter.

Jag vill ge er alla upplevelsen av Phnom Penh.

Kimsry tyckte – det är häftigt att få åka hit och se men jag vill bo i min stad.

Jag vet att de kom lyckligt hem och att de var trötta och nöjda.

Det var jag också när vi väntade på planet och hela vägen hem.

Jag planerade min dag i bussen från Arlanda men – verkligheten kom emellan, som min kompis säger.

Planeringen var att ni skulle få min blogg tidig kväll men.....

Vilken resa det blev!

Mycket nya kunskaper om universiteten och om skolbetyg, hur skolresultat mäts i olika poäng i olika kurser, som t. ex. har 100 p som högst i vissa årskurser och 150 i andra.

För att få nya kunskaper själv måste jag ha grundkunskaper, som gör att jag kan ställa rätt frågor för att få rätt påfyllning för en vidgad förståelse.

Det känner jag att barnen fick i Phnom Penh.

Nu kan de fylla på utifrån sina upplevelser, som säkert är helt andra än mina.

Jag har varit flera gånger på de platser vi besökte.

Därför kunde jag njuta av att bara se på våra ”barns” aha-upplevelser.

Jag greps av deras allvar i kyrkan, hur de bad och tände ljus, helt naturligt.

Det hade jag inte väntat mig men jag blir ” fundersam” eller känner mig ”korttänkt” många gånger om dagen i mitt möte med Kambodja.

Aldrig har jag upplevt den svenska luften så skön att andas!

Ingen vattenflaska, ingen fuktsvettig hud, inga toalettproblem.

Å vad jag älskar att komma hem igen till våren.

//Britt

En buss behövde tanka. Den fick skjutas framåt och tappas på bensin för den skulle haft diesel. Tömningen tog 45 min.

Mr. An beställde som vanligt fisksoppa och ris till sig och sin fru. Ingen snaskar och tuggar som honom.

Visst ser det gott ut? Alla var hungriga efter första sightseeingen. Lyly häller på en god ketchupliknande sås på maten.

700 reel + dricka. Vi åt alla 73 för 85$ framför ett nöjesfältet

Några barn hann med en åktur på en sorts radiobilar innan alla utan en enda protest satte sig i bussarna.

Äntligen får vi se en flodarm av Mekong River.

Så smutsigt. Här vill vi inte ramla i.

Alla samlade utanför The Royal King Palace.

Vi tittar nyfiket in överallt. Här har många kungligheter och ministrar tagits emot.

Chanta undrar hur de har klippt det här trädet?

Kimsry är inte kunglig men poserar framför trappan som kungen använder för att komma upp på sin elefant.

Nu kommer vi efter att ha bett och tänt ljus i Wat Phnom en gammal pagoda på ett berg.

Stötta med fot? Tom.i PP tar man vad man haver.

 Ett annat av huvudstadens problem. Fungerar elen? Jo, men jag förstår inte hur!