Konsten att göra ingenting

Hej!

Konsten att göra ingenting är jag urdålig på.
Jag har tråkigt, läser och sover och tycker att tiden förspills.

Värst är att inte kunna röra på sig förrän efter 20.00.
Jag blir stressad istället för att falla in i den lunk som gäller här.

 

Jag har kollat på personalens sätt att gå.
De skrider fram i sakta mak.
Alla går de lite utåt med fötterna och skjuter fram höften.
De är små och seniga, nästan ingen över 170 cm.

De tycks var klimatanpassade.
Jag är helt fel.

 

Tanken var att jag skulle gå runt med ett måttband eller tumstock i dag och mäta barnens höjd över backen.
Vi hittade varken måttband,( som jag nu vet heter meter), eller tumstock, så det får bli i morgon.

 

Det blev Speaking School, lite föräldrar och Pathyut, numera mattelärare.

Han får inte byta skola på fem år enligt vad regeringen säger nu.

 

Vi var och besökte Sokkeana och Chantou på deras jobb i en kinarestaurang.

Det var intressant.

Nu gör tjejerna inget mer än sköljer och lägger upp grönsaker i fem timmar varje kväll men trötta blir de säkert och skolan får komma i andra hand.

 

Nu ska jag träna i poolen och så hoppas jag att det blir åtminstone molnigt i morgon.

Tacka vet jag frisk luft!
//Britt

Kinesisk restaurang på Kambodjavis där Sokkeana och Chantou jobbar.

 

Säkert ett bra kök för att vara Kambodja.

Skönt att vi är två!

Utsikt från mitt fönster.

Tänk om vattnet vore svalare!

Hur ofta säger vi det hemma?