tisdag 18 november 2014

Nu är huvudet också hemma.

Det tog fem dagar innan min hjärna kopplade om och på igen med det gamla.
Tyvärr sovrar den en hel del och det blir totaltomt, som i dag på gympan.

Hinner väl automatisera mina program lagom till jullovet.

Jag ber att få gå och lägga mig före 11 och är fullsövd runt 6.
För en gångs skull är vi i fas med sömnen i det här huset.

Väskan är uppburen på vinden.
Ev. medhavda djur får frysa ihjäl där.
De andra är dränkta i tvättmaskinen.

Jag har gått bankrundan.
Sparbanken har endast kort där det går att ta ut en viss summa i veckan.
Kortet är inte spärrat, det tog bara lite extra vila efter mitt större uttag på $.

Hur var det möjligt?
Förstår att det blev kortslutning i systemet.
Nästa gång får jag nog pytsa in pengar på ytterligare en bank och ha flera kort om min mage ska må bra.

En idé är att skicka pengar.
Möjligheterna undersöks just nu.

På söndag ska vi bilda förening.
Sedan blir det lättare att komma ut och berätta om oss.

Nästa vecka ska jag börja leta efter nästa resa.
Säg till när ni vill åka, så rättar jag mig efter det.
Någon gång i april kanske?
Vore det inte så dyrt skulle jag åka runt nyår igen.

Jag bloggar nästa vecka igen och berättar om interimsstyrelsens möte och våra stadgar.
Då vet jag kanske också om vi kan hjälpa vår "lillkille" medicinskt och vad det kommer att kosta.

Vissa barn stannar bara kvar, de släpper inte greppet om mina tankar. 

Hör av er med synpunkter om bloggen, önskemål om nästa resa och hur vi kan få pengar!

För övrigt mår jag bra och de andra i gänget också.

Vilken upplevelse vi har fått!

//Britt


torsdag 13 november 2014

Kambodja bra men hemma bäst


Hej alla!

Resten av hemresan har aldrig gått så bra.

I min förra blogg, ville jag ha en säng och det fick jag.
Planet var bara halvfullt, så vi som satt långt bak fick lägga oss på tre stolar och sova.

Gudagott!

Kuddarna hade hala överdrag och smet iväg liksom.
Kom att tänka på att det kanske var för att löss inte skulle fastna.
Sedan var det svårt att somna om.

Korven till frukost var ofärgad men god,och blundar man, har ju färgen ingen betydelse.

Vi har så förutfattade meningar ibland.

En vild hemlängtan flög på mig på Arlanda, som var juldekorerat.
Det får vänta här hemma.
Jag vill höstrusta trädgården först, plocka svamp och försöka redovisa Kambodja.

Jo, jag åkte och jobbade efter att ha ställt resväskan på altanen.
Min rumskompis dödade en kackerlacka i vårt rum.
Har vi något flygfä med oss hem, så ska det frysa ihjäl.

Banken har inte fått besök än, så jag vet inte vad som hänt.
Mycket kan jag ta försäkringar emot men inte min egen dumhet.

Väntar på besked om lillkillens blodprover.

I helgen är det två födelsedagskalas.
I Kambodja firas inte det alls.
Barnen vet sällan när de fyller år och föräldrarna har inte råd med varken presenter eller kalas.

Kimsry berättade att hennes brorsbarn som skrevs in på skolan förra veckan, gick iväg två timmar för tidigt, kom tillbaka, och väntade, gick igen osv. och först vid fjärde försöket hittade han några skolkamrater där och förstod att äntligen var det skoldags.

Sponsorer, ni kan inte ana vilken skillnad ni gör!

Jag skriver så snart något av vikt hänt!

//Britt

Detta snygga handtag fanns i hotellets rest room. Det skulle passa hemma

liksom den här Bouganvillan i trädgården, tillsammans med
den här roliga statyn


Typisk gatubild i Phnom Penh. Komagen tycks tåla det mesta.



Slottet finns avbildat på de tröjor vi med bara axlar var tvungna att köpa.

Skylt på slottets toalett. Khmerer är vana att sitta på huk över ett hål i golvet.

Jag testade en ritt på en stillastående elefantunge

men kungen får ta trappan upp 

till sadeln där han sitter som en skräddare eller ligger. Jag tror att det vaggar skönt.


onsdag 12 november 2014

Nu är vi på väg hem, tyvärr.

Hej alla!
Nu är vi på väg tyvärr.
Jo jag hade velat stanna en vecka till.
Sol, värme och underbara bad som jag knappast hann med.
Nu får vi inte se sol förrän i februari kanske?


Vi såg mycket kul på hitresan och i Phnom Penh. 
Tyvärr missade jag grisbilen.
Nej, inte jag personligen men min kamera.

Tyvärr hinner nog inte redaktören tanka hem bilderna, så de kommer i morgon liksom resten av resan.

Den är nog mest i sovande tillstånd för vi är redan trötta nu 23.40.
Måste vänta på planet i två timmar till, visserligen bland massor av orkidéer och bra böcker men.....

Det vore allt skönt med en säng!

Fick ut pengar i morse.
Jiippiie!
Behöver inte skicka hit dem utan kunde betala allt.
Lovar att aldrig mer åka iväg utan att kolla vilka bestämmelser som gäller för varje kort i det land jag ska till varje år.

Jag kan lova er att ingen i vårt gäng visste det, bara trodde sig veta.
Nu är jag ju speciell med mina stora uttag men det kan ju hända att vem som helst behöver gå till banken flera gånger om det "olyckar" sig. 

Betala med kort?
Nej inte i Kambodja.
På "stölpen" kan man bara ta ut 450$.

Nu ska jag gå till min bank och ta reda på vad jag gjort för fel och beställa ett nytt fin gult kort.
Trodde ni att banken gjort fel?
Nej knappast, det är jag som hellre gått och plockat svamp än läst en massa finstilta sidor eller bloggat på bestämmelser. 

Det gick ju så bra förra året.
Nej, jag ska inte byta bank.
Jag har fått så mycket hjälp där förut när jag strulat till det.
TACK!

Det var ett tårfyllt avsked från barnen.
Massor av kramar och- I´ll miss you! 

Jag saknar dem också men jag har ju min stora egna familj hemma.
När jag kommer hem ska jag leta efter nästa resa helst runt påsk.

Hoppas att ni följer med då!

Alla kort jag tagit på fadderbarnen ska läggas ut till alla sponsorer av någon annan än mig. 

Fortsättning i morgon.

Nu drar vi till gaten.
//Britt

tisdag 11 november 2014

Stor frustration sista dagen

Hej!
Började på skolan.
Jo, vi får två $ i mängdrabbat / elev nästa år.
Alltid något!

Det lönar sig att försöka men inte på banken. 
Sällan har jag varit så förtvivlad och arg samtidigt.
Att veta att det finns pengar men inte få ut dem.
Jag kunde ha gått på stranden ända till Vietnam.
Jag var på flera banker och i uttagsautomater men inte.
Jag vet nu att vi har ett tak på välgörenhetskontot.
Nu är det att så Mr An kan få pengar till frukosten.

Det kostar för mycket att skicka pengar hit.

En kompis skulle hjälpa mig att ta ut på sitt konto.
Det blev blankt nej på en gång.

Svenska banker? 

Nästa gång jag åker ska jag ringa till de som spärrar mina kort och meddela att nu åker jag till Kambodja och tar ut pengar.

Rör inte mina kort!
Sparbanken skyller på Kambodja men de kan inte spärra några kort här, bara för khmerer.

Som ni förstår blev det en mycket kort baddag. 

Min ilska försvann först på speaking school.
Vilka ungar vi har!
Så underbart det är att få sitta och prata med dem.

Känner för första gången att vi har gjort tillräckligt.
Alla har det OK när vi åker.
Det beror också på att det inte är regnperiod längre och att de flesta män då har jobb, åtminstone då och då.
Vissa kvinnor jobbar deltid. 

På hemvägen ska jag skriva det jag vet om varje familj.
Just nu vet jag allt men kommer jag hem och kör igång så försvinner nog en del av kunskapen i någon hjärnvindling.

Vi är nöjda och lite sorgsna samtidigt.
Man blir engagerad antingen man vill eller inte.
Barnen ger så mycket och det går inte att låta bli att tänka på dem även när vi är hemma.

Vi har haft så kul och skrattat massor.

Strulet och ilskan kommer att försvinna men inte minnet av våra barn.
//Britt

Mötte vattenbufflar på väg till badet. Ville ta närbild men hornen avskräcker. De följs alltid av de vita fåglarna.

Hann inte se munkarna i simringar.

Får munkar sitta skönt och äta på en bar?



Havet ger och havet tar, säkert sex meter på några dagar.
Palmtaket och skylten fastbundna.

 På speaking school fick vi idag röd dragon fruit och pumpasoppa med "grodögon". Jättegott.

Den sista varma go´a kvällen avslutades med handdriven luftkonditionering. Ser ni hur snabbt de viftar?







måndag 10 november 2014

Bocka av dag.

Hej!
I dag har vi bockat av det mesta och det känns skönt.
Varit överallt på små ärenden och stora.

Lika bra för det kan ju dyka upp nya i natt.

Jo, det brukar komma sms-pling vid tretiden när bloggen lästs.
Det vore bra om ni mailade i stället.

Mr.An bjöd på middag ikväll.
Massor av mammor hade bidragit med mat och tittade på när vi åt.
De fick resterna och de hade så kul i köket när de åt efteråt.
Så är seden här.

Det blåser storm på datorn.
Ser inte vad jag skriver ibland.
Halva stranden har försvunnit men kommer väl tillbaka snart.

Fattar inte att vi snart ska åka hem.
Snyft! 

Undrar ni varför det inte finns foto mangoshake.
Jo, vi är fast i "mangoträsket"men jag försöker variera mina bilder.
I dag finns ett annat" träsk" med.
När det är så ont om bostäder finns inga krav på hyresvärden och hyresgästerna slänger allt utanför sin tomt.

Vi har varit på kliniken i dag med lillkillen.
Mr.An har bytt klinik till en som har en europeisk läkare.
Han var från Ukraina och han var vit och pratade bra engelska.
En första undersökning är gjord, så får vi se.
Tänk om föräldrarna  kommit till mig för några år sedan!


Enda missödet i dag är vattenplaning i handväskan.
När man äntligen får av korken på vattenflaskan, så går den aldrig att få tät igen.
Inga väsentligheter skadades.
Skönt med vattentät telefon!.
Kameran fanns i handen och plånboken flöt bra.

I morgon BAD.
//Britt

Hur säkert bor vi egentligen?

Hos sömmerskan mäts alla. Tillklippning på golvet.

Här hyr många lägenheter och rum men vilken uteplats!

I varje hem står det i dag en rissäck och varje barn har fått något nytt att ta på sig.

Jättegott! Kolla snurren på räkorna!



söndag 9 november 2014

Vilken dag!

Kanske den lyckligaste stipendiaten?


Hej alla!

Vissa dagar har vi flyt eller har man förtjänat dem?
Idag  var en stor och viktig dag, khmerernas nationaldag.
Den firades men en show som var omväxlande  och kul.

De är så duktiga våra barn och jag är jättestolt. 

Vi spelade Lilla Rödluvan.
Den går till historien på många sätt.

Undrar så vad åskådarna tänkte.

Våra två män var mamma och rödluva.
Jo, det skrattades och någon grät när jag(skogvaktare) tog fram huggkniven och skar upp vargens mage efter att först ha skjutit vargen med en vattenpistol, modell större.

Ni förstår själva att man får ta det som finns, men roligt var det!

Massor av föräldrar var samlade för alla var lediga i dag.
Dessutom trodde de nog att det skulle hända igen, det där med ris från Gun.

Tack alla ni som gjort detta möjligt genom att skänka pengar.
Gun fick ta emot massor av tack och go´a kramar.

Alla barn fick en glasstrut.
Jag köpte 100 st, så ni förstår att det var mycket folk.
Ett stort tack även till denna sponsor som också betalade fredagens resa.

Vi avslutade dagen med en "lärarsamling" på speaking school.
Vi repeterade och gick igenom det som våra "avlyssnare" tänkt på efter lektionsbesöken.
Nu ska de träffas en gång i månaden och hjälpa varandra med tips och kolla igenom vårt material. 

Det var en svettig dag men det känns så gött att det blev så lyckat.
//Britt

När det väl fanns pengar, så byttes väggen och hela taket på tre dagar. Vi trodde vi skulle ta kort på en plåthög och bräder men allt var nästan klart.

Har spikas dörr ihop av gammalt virke på grannens gårdsplan av Kimsrys pappa och en blivande pappa.

Hans gravida fru kollar på från hängmattan och ävan Kimsry.

Kolla nya hönsrasen. Lättplockad eller hur?

Lunchmaten som Pathyuts mamma handlat. Vet inte vad jag skulle göra med den.

Stolt pappa med sin nyfödde son, Mr.Ans barnbarn och Kicks lillebror.

Och stolt mamma. Mössan bärs av alla nyförlösta mammor för att de inte ska bli förkylda och div. annat!!!! De tror sig förebygga sjukdomar för de har inte råd att gå till en läkare.



Festen inleds med nationalsången.




Våra sju stipendiater.
Viskleken på khmer. Så tokigt det blev! Vi blev utskrattade!.




Vild dans av våra minsta. Där satt det inte fast.

En fantastisk dans av Theary. Var har non lärt sig den. Jo, hemma, tränar en timma varje morgon! Killarna försökte dansa, men beundrade mest.
Alla 100 barn fick glass.





Fruktfat från omtänksamma Wee.

Teknik och styrka fodrades av de som lastade av rissäckarna på 50 kg.



Gun fick jättemånga tack och kramar.







Här vaktas säcken.








lördag 8 november 2014

Foto med tatuering och dans.

Hej alla läsare.

På papperet en lugn dag, men sällan har det varit mer fart. 
Ärenden på sta´n i denna värme är min fasa.

Alla de andra fick gå och bada ett par timmar.
En som inte kunde simma flöt till havs i en bilring, viftade förtvivlat och fick påskjutning till lands av två av oss.

Han var mycket tacksam.

Massor av folk överallt, de bara kryllar.
De firar långhelgen med mat och bad.

Vi har träffat de stora barnen  i em. och lekt en tatueringslek.
De är nu märkta för minst en vecka.
Här är ingen tatuerad.

Jo, leken var kul men de är för blyga för att leta efter vad för tatueringar de andra hade, eller var de satt.

Alla är nu fotade och alla kläder och skor är utdelade.

Dansen Labado fick dem att skratta.
Jo, den är överraskande kul.

Det blir även en överraskningarnas dag i morgon också men först måste jag sova.

//Britt



Här satte jag min tatuering.

Kul med Labado. Axlarna gick bra.

Sedan kom öronen. Då kom skrattet.

Men inte hos de allvarliga grabbarna. Skämmigt?

Här blev det krångligt. Kimleang, vad skrattar du åt?

. Inga bilder när vi höll på fötterna för då försvann alla ansikten.
Men vilka skrattsalvor!


fredag 7 november 2014

Vattenmelonträd.


Hej alla som fryser därhemma!
Här är det varmt och gott utom på rummet där vi bara har 24 grader.
Känns kallt.

Vi har åkt buss i fem timmar i dag.
" Våra lärare" ville åka till ett vattenfall och sedan till djurparken som låg helt nära.
Vattenfall är det bara när dammen svämmar över.
I morse öppnade de två timmat men vi såg bara en ful liten vattenfåra.
Vissa badade men inte vi.
Vad våra barn såg vet jag inte men...ja de var nöjda.

Djurparken vill jag inte kommentera.
Våra barn var nöjda och vi också även om vi är vana vid annat.
Fyra $ för oss och en för dem.
Inträdespriserna går ju inte heller att jämföra.
Ingen idé att skicka hem djurbilder till er.
Det är nog inte lätt att hålla en djurpark i denna värme och regn och enorma växtlighet.

Sedan var alla hungriga och vi åkte till Cap,den nya semesterstaden. 
Vi fick vänta på maten men....den var så god.
Flera barn beställde in lobster som de aldrig ätit förut.
Ångrar att inte jag, min snåljåp, gjorde detsamma.
Fick smaka.
Mmmmmmm ,7$ och godare än hemma för deras färska grönpepper är mmmmm också, dvs. den går att äta och såsen är otrolig, bara att sörpla i sig med lite ris. 

Jag åt currykyckling och fick svettningar runt näsan.
Tyckte att det ångade starkt ur munnen länge.
Maten är så smaklig och smakrik.
Följ med så får ni pröva!

Vi laddar inför söndagen.
Måste försöka hitta ett gevär i morgon som rekvisita för min skogvaktarroll.
Jag ska ju skjuta vargen, som ätit upp både mormor och Rödluvan.
En stor kniv borde ju också ingå i min utrustning, ja vi har att göra men var dag har nog av sitt. 


Våra barn är ju inte kunniga i jordbruk.
Sokhy , som satt bredvid mig, berättade att de sålde stora vattenmeloner bredvid vägen.
De hade huggits ner från träden???????
Det är hans favoritfrukt.
Jag gillar dig Sokhy, som förresten vill bli tulltjänsteman.
Det är enligt honom fyra år på universitet????

Måste nog kolla det liksom så mycket annat.

Mr.An är ingen Google precis.
Lite jobbigt att vara misstänksam men det lönar sig.

//Britt

Snart är papayan mogen.


Inget vattenfall just nu men för några timmar sedan var det full fart. Nu blir vattnet el i stället.


Vattenfall? Inte så viktigt. Jag har ju tjejer att titta på.

Särskilt Chanlida är snygg. I bakgrunden syns dammen.


Här ligger "middagsmaten" och väntar. Ser ni de ihopbundna benen?
Döda kycklingar finns inte att köpa.
Mest imponerade lejonen. 
Kokosnöt är lika dyrt som vatten. Barnen gillar drycken( men inte vi.)
Nej, det är inte kokosmjölk i den här kokosnöten utan, ja,??
inte är det gott. Vågar inte ens säga det av artihet, till den som klättrat upp och huggit ner den,
för jag vill inte ha en till. ( Det hände en gång och jag skämdes men...)
Kolla in serveringen av Tom Jam soup.
Ska den ätas med eller utan eld? Ris som läggs i efterhand gör att den mättar.
Stekt ris med räkor är jättegott tycker N´gorn


Kolla vilken konstig älg! Den "blåtrutade" med tjocka ben måste vara mycket sällsynt.
Sokhy min go´e kille poserar i värmen i sin nya addidasjacka.