Hej alla läsare!
Om man inte varit i Kambodja så vet man inte hur bra man har det i Sverige.
Men, sällan mår jag så bra som bland våra glada barn, där jag får så mycket kärlek.
När vi skulle åka stod de flesta vid Speaking school och ville kramas.
Då var tårarna nära.
Vore jag miljonär skulle jag hjälpa till med deras extra lektioner hemma hos lärarna.
Det finns klasser med 45 elever, något som inte är ovanligt i Kambodja.
Mr.Nop .O kan inte göra något åt detta men han har lovat att bevaka de som stör så att det är tyst och att vädja till lärarna att de bara ska ta 5$/mån. för våra barn.
Det är alltså minst 20 lektioner för c:a 50 kr, något som de flesta föräldrar kan klara.
Har ni en peng över så kan ni sätta in den på vårt vanliga konto, så skickar jag pengarna till Mr. An via vårt konto i ABA bank.
Han kan ge dem till till ert barn, som ger dem till föräldrarna.
Skolan stöder inte den privata verksamheten utan anser att den inte behövs för undervisningen är så bra, så den ska räcka.
Men....traditionen att så har det alltid varit, går inte att rubba och lärarna har dåligt betalt fortfarande.
I morgon ska jag åka runt med brev som barnen skickat med mig. Ni som vill ha kontakt med ert barn kan maila till mig, så skickar jag det vidare till Mr.An som har en laptop som är vår i sitt hem.
Har ni suttit i ett jättestort flygplan som fått sladd?
Det har vi.
Hjärtat gjorde en volt, och jag känner mig lycklig att sladden hävdes och att vi fick en superbra resa.
Vi är så nöjda och lyckliga över allt vi varit med om och fått gjort.
Hör av er med frågor!
Jag är laddad med massor av info. just nu.
God Jul alla!
//Britt
