Hej alla läsare!
Vaknade inte utsövd. Jag hade för mycket att bearbeta under sömnen och efter den här dagen är det ännu mer.
Jag har förstått att våra barn inte fått det bättre snarare har flera fått det sämre.
Vi började hos charmören Thim. Han hade berättat att hans mamma har cancer och inget hår. Cancern sitter i näsan, ena örat och på halsen. Medicinen för dyr för att hålla på med.
Just nu bor de under en presenning i ett halvår medan Thims farbror bygger till sitt eget hus flera våningar. Då får de flytta tillbaka och bo gratis. Men då finns nog inte Thim mamma mer.
Thim har en förståndshandikappad lillebror också. Som tur är har han en polioskadad moster som bor hos dem.
Nästa hus vi kom till var nybyggt och nyinköpt men inte färdigt. När det kommer in pengar kommer hantverkare och gör lite till.
Älskade tunna lilla Sreynich bor här med sin bror Rothana. Vi kramades och grät båda två. Hon har slutat att jobba för att hjälpa sin familj och lagar nu mat åt en grupp kinesiska män som sköter en nattklubb med casino. Hon läser i sin brors skolböcker på sin lediga tid. Nu äntligen har jag fått veta varför hon slutade skolan.
När vi landat hos Mr.An kom solstrålen In Sokchea. Då lättade det i bröstet för hon blev jätteglad över sitt paket. Det blev nog hennes mamma också för hon kom med varm soppa med Lotusfrukter, som såg ut som majs.
"Lärarna" dök bara upp och så visade jag lite mer nytt material. Superkul och bra. Tänk att jag numera pratar med vuxna människor som pratar engelska obehindrat! Det är otroligt!
Problem med flera laptops. De måste lämnas in.
Våra datorer hos Mr.An fungerar inte.
Data- Ingrid håller på och reder ut vad felen är.
Själv är jag hjälplöst okunnig.
Taket hos Theary hade läckt, så att hennes dator blivit
blöt och lade sig till med tokiga bokstäver.
Träffade fler barn och intervjuade. Jag är imponerad av hur de kämpar. De flesta försöker betala för extra lektioner på kvällstid eller uppehållet mitt på dagen. Då går de hem till läraren.
Det värsta är att de är 45 i varje klass och några håller inte tyst. Mr.Nop O försäkrar mig att undervisningen är så bra att ingen behöver köpa extra lektioner men så är det inte. Våra barn får kämpa hårt för att hänga med och många har inte " läshuvud." Varken min Sokhy eller min Lyly klarade sin examen men har läst upp den efteråt.
Lekoun sa´ i går något tänkvärt, typiskt för honom, - så länge du orkar komma tillbaka känner de att det finns hopp. Lite så känner jag också men den där Trumph ställer till det just nu. Priserna i Kambodja har gått upp på allt utom de fattigas löner.
Tack alla som hjälper mig att orka
och som sponsrar våra barn!
Själv är jag så otroligt tacksam
över att kunna hjälpa så gott det går.
Jag måste fokusera på det jag kan göra
och släppa det jag inte kan göra något åt.
En för tillfället något nedstämd Britt
Hej alla läsare!
Vaknade inte utsövd. Jag hade för mycket att bearbeta under sömnen och efter den här dagen är det ännu mer.
Jag har förstått att våra barn inte fått det bättre snarare har flera fått det sämre.
Vi började hos charmören Thim. Han hade berättat att hans mamma har cancer och inget hår. Cancern sitter i näsan, ena örat och på halsen. Medicinen för dyr för att hålla på med.
Vi började hos charmören Thim. Han hade berättat att hans mamma har cancer och inget hår. Cancern sitter i näsan, ena örat och på halsen. Medicinen för dyr för att hålla på med.
Just nu bor de under en presenning i ett halvår medan Thims farbror bygger till sitt eget hus flera våningar. Då får de flytta tillbaka och bo gratis. Men då finns nog inte Thim mamma mer.
Thim har en förståndshandikappad lillebror också. Som tur är har han en polioskadad moster som bor hos dem.
Nästa hus vi kom till var nybyggt och nyinköpt men inte färdigt. När det kommer in pengar kommer hantverkare och gör lite till.
Älskade tunna lilla Sreynich bor här med sin bror Rothana. Vi kramades och grät båda två. Hon har slutat att jobba för att hjälpa sin familj och lagar nu mat åt en grupp kinesiska män som sköter en nattklubb med casino. Hon läser i sin brors skolböcker på sin lediga tid. Nu äntligen har jag fått veta varför hon slutade skolan.
Älskade tunna lilla Sreynich bor här med sin bror Rothana. Vi kramades och grät båda två. Hon har slutat att jobba för att hjälpa sin familj och lagar nu mat åt en grupp kinesiska män som sköter en nattklubb med casino. Hon läser i sin brors skolböcker på sin lediga tid. Nu äntligen har jag fått veta varför hon slutade skolan.
När vi landat hos Mr.An kom solstrålen In Sokchea. Då lättade det i bröstet för hon blev jätteglad över sitt paket. Det blev nog hennes mamma också för hon kom med varm soppa med Lotusfrukter, som såg ut som majs.
"Lärarna" dök bara upp och så visade jag lite mer nytt material. Superkul och bra. Tänk att jag numera pratar med vuxna människor som pratar engelska obehindrat! Det är otroligt!
Träffade fler barn och intervjuade. Jag är imponerad av hur de kämpar. De flesta försöker betala för extra lektioner på kvällstid eller uppehållet mitt på dagen. Då går de hem till läraren.
Det värsta är att de är 45 i varje klass och några håller inte tyst. Mr.Nop O försäkrar mig att undervisningen är så bra att ingen behöver köpa extra lektioner men så är det inte. Våra barn får kämpa hårt för att hänga med och många har inte " läshuvud." Varken min Sokhy eller min Lyly klarade sin examen men har läst upp den efteråt.
Lekoun sa´ i går något tänkvärt, typiskt för honom, - så länge du orkar komma tillbaka känner de att det finns hopp. Lite så känner jag också men den där Trumph ställer till det just nu. Priserna i Kambodja har gått upp på allt utom de fattigas löner.
En för tillfället något nedstämd Britt
 |
| Thims mamma |
 |
| Ankor vandrar ut och in i röran. |
 |
| För att inte läxböckerna ska komma bort hade Thim dem under madrassen. |
 |
| Är man rik så måste det ju synas, åtminstone i Kambodja. |
 |
| Rhatanas och Sreynichs nya hus. På korkmattan sove äldsta systern med man. $25.000 kostar bygget som görs färdigt när pengar finns. |
 |
| Trappan upp. |
 |
| Här sover vi och pluggar. Det regnar inte in längre. |
 |
| Tre stolar, inget bord men i kväll finns det ett. |
 |
| Mr.An plockar ner en frukt till nyfikna mig. |
 |
| Den är söt men ack så sur. |
 |
| Oh, I love butterflies. Thank you! |
 |
| Färsk saltad fisk som... |
 |
| ...ställs på tork... |
 |
| ...och friteras i gatuköket som i kväll bl.a. är Kimhengs fam. |
 |
| När jag kom hem hade jag också besök.Fy......Den besökaren är numera platt och nerspolad. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar