söndag 12 augusti 2018

Ibland blir det rätt!

Hej alla läsare!
Va´ klok jag var som åkte! Det känns så skönt att möta alla våra barn och föräldrar  och ha prattid med dem alla. det visar sig att alla utom åk 12 har slutat skolan för läsåret. Det gäller inte barnen på Regent school och engelsk undervisning. TUR för mig. Jag har massor av tid att lyssna och prata både i skolan och i hemmen.

Först ska jag berätta om resan som gick bättre än någonsin. Jag blev ensam på tre platser och kunde ligga och sova, hårt visserligen men ingen snarkade bredvid och inget barn grät. Så dumt att oroa sig i onödan! Trafiken och den dåliga vägbanan är obeskrivlig men om man blundar och stänger av allt tänk, så fungerar det. Samma här i sta´n, titta åt sidorna inte rakt fram för då blir du skitnervös. Kineserna gör det du minst anar men de flesta är beredda numera och kallar dem något jag bara kan gissa. Trafikregler gäller inte kineser.

Klokt att jag tog med träskorna. De passar bra i skitvattnet och håller mig torr. Jo, det är mycket vatten och röd gegga. Häftiga skurar kommer då och då men det är lagom varmt, som i somras ungefär.

6.00 i morse brakade det lös bakom min säng eller rättare sagt bakom väggen där jag låg. De bygger ett hotell där, jättestort och fort ska det gå för de arbetar nästan dygnet runt. Just nu slutade de 22.47 lördag kväll. Jag är helt fascinerad över deras klätterteknik i flipflop, ingen säkerhet alls trots att de står på utsidan och jobbar med båda händerna. Jo, arbetstiden är 70 t/v fortfarande för alla, så i morgon väcks jag igen 6.00.

Speaking School var riktigt bra i dag. Bara engelska pratades och jag känner att det verkligen behövs. Det fungerade för alla elever i dessa tre smågrupper som gjorde helt olika saker i dag. Jag är så nöjd just nu.

Bredvid mig har jag rullrån som smakar kaffe. Mums! De ska inte följa med till Sverige utan bara finns här som en morot. Det vore klokare med verkliga morötter, så i morgon ska jag prata förstånd med mig och ändra "piggelingodiset". Vi hörs då. Britt

Stolt mr An visar sin nya tuc-tuc.
Vi körde om honom på vägen från Phnom Penh när han hade hämtat den.
Han är orolig för sitt banklån men får bättre körningar än förut.

Byggjobbarnas arbete med säkerhet noll.

Inga ord behövs.

Två glada bröder i nya kläder, Parkdey och Ratanak tummade verkligen för att gå in för skolan nästa år.

Sophektra försäkrar att han bara lånat "godingen".

Parkdey har egen "goding".

Upp med "tillfällig boende" under en presenning och sedan igång med att bygga hus åt kineserna.

Sopheak och Rith funderar och provar att passa ihop frågor och svar så att det bildas en stor triangel. Klurigt!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar