hjälpkambodjasbarn : Hemma igen

Dag 15 Hemma igen

Våren, kaffe och toapapper, det har jag saknat mest.

Hej! Jag vågar inte släppa taget om er. Då kanske ni inte hittar tillbaka.
Tänk att en resa bara kan bli så bra!
Vi, B&B är så nöjda. Vi satt i går nyduschade och med de sista rena kläderna på och sammanfattade oss och det som hänt.
Vi gav oss B.
Det går ju alltid att göra något bättre men vi är så tacksamma för alla framgångar och den positiva utvecklingen.
Flow heter det så, det vi är inne i.
Flowen fortsatte hela vägen hem eller nästan .
Ingen AC.
Den skrek bara, så med nervevade rutor i över tre timmar ”blåste” vi till Phnom Penh.
För varje gång jag åker blir resan kortare tycks det.

Jag har hunnit läsa ut boken på norska och fick lite tårar i ögonen på slutet.
Slutet lästes mellan Arboga och Örebro. (Jussi Adler-Olsen Kvinnen i Buret). LÄS!

Jag har hunnit njuta av våren genom bussfönstret då och då.
Grodynglen kryllar i dammen och jag har hunnit plantera de grönsaker vi fick.
Det är inte bara vi som tänker. Den andra B frågade Wee hur hon gjorde vår favoriträtt AMOK och om hon kunde köpa kryddor osv. Men hon köpte ett halvt grönsaksland.

Mr.An hade förevisning om plantering och vattning av alla ingredienser. Nu ska vi odla lemmongras, vitlökar och ingefärsrötter av flera olika sorter.
Det ska bli spännande helt klart. Han förväntar sig foton på resultatet, så vi har inget val.
För säkerhets skull delade jag med mig till en odlingssäkrare släkting.
Helt klart blev vi impade men kände också lite ”haha, där fick ni,” och det fick vi verkligen!
Dessutom har vi ”frogeyes” och andra förtjockningsstavar, så det räcker hela vår livstid.
Är någon intresserad av varm banansoppa, hör av er! Tror inte att den kommer på matsedeln i Högåsen.
Då borde den innehållit potatis.

Mmmm. Vilken njutning med vanligt kaffe. Nu byter jag icke kolsyrat flaskvatten mot denna goda dryck. Utan den skulle jag inte kunna skriva detta för klockan i mitt huvud är 03.00. Det känns i mina ögon.

Om toapappret i Kambodja finns mycket att säga. Det är för det mesta rosa och tunt.
En egenskap är att det löses upp om det blir fuktigt. Det blir små smulor och kanske en tunn korv.
Inte lätt att använda.
Ni får tänka själva här för det är svårt att utförligt beskriva torkandets procedur.
Anledningen till denna konstiga papperskvalitet är, att det anpassats till dimensionen på rören och dess fortsättning.
I Sverige rotrenoverar vi och har torkareffektivt toapapper.

Jag har fler funderingar. Ni vet ingen som vill äga ett kylskåp, plaststolar, plåtbord, en dator, tandläkarbesök osv. i Kambodja?
Allt köpes mot ett kvitto på kostnaden. Själv äger jag en rutschkana och en halv dator.
Försörjningsstöd till mycket fattiga familjer finns också.
Hjalpkambodjas barn har nästan inga pengar kvar på kontot.
Jo, jag är orolig och....”det örner sej”, är inte riktigt min grej.

Min grej är heller inte att hitta blixten på min gamla kamera till bilder i mörker men det lyckades efter mycket tryckande i blindo.
Tyvärr hittade jag inte just det trycket igen, så det blev blixt även i dagsljus, dvs alla kort förstördes.
Till slut blev jag ”skitförbannad och skärpte mig till fotot på grönsakerna.

Tacka vet jag telefonkameran men den kan inte Peter manövrera från sin dator. (Är ni med?)
I telefonen finns mycket videofilm.
Vad gör jag med den?
Sover på saken.
God Natt från B utan &B