hjälpkambodjasbarn : Framme!!!!

Min hjärna och magen har börjat fatta genom viss form av muta att jag är här.
Mutan är mangoshake och Tom Jam soup.
Kroppen är bara mosig och vill hem i all synnerhet nu när jag suttit på min lilla altan och njutit men på nolltid blivit anfallen av något knottliknande på benen.
De gav inte ett ljud ifrån sig och det är fegt.
Förträngde totalt att det finns vissa plågoris som måste bekämpas förebyggande.
Tur att det finns Aloe Vera.

Resan hit har gått så bra den bara kan.
Det stora packningskaoset byttes mot en bussresa då vi tog igen förlorad sömn.
Allt har flutit på men det är knepigt att inte få sova efter 24.00
för då är du framme i Bangkok och ska landa 6.00.
Att sova i förskott är inte lätt men nu har vi delvis tagit igen sömnbristen.
Vi har inte ansett att vi varit lämpliga att träffa barnen än. I morgon lördag då.....

Mr.An mötte oss på flygplatsen och det blev som vanligt en hisnande resa då man helst inte ska titta framåt och oroa sig.
Nej, att blunda är lugnast.

Dagens grubbel.
Hur använde jag kameran?
Köpte en sist jag varit här men den har fått vila sedan dess.
Har ju telefon.
Minnet på en käring är bra när intresset finns med men detta är mera av tvångskaraktär.
Hur tog jag kort, hur kikade jag och hur var det med blixt och ta bort?
Har tagit flera bra kort utan att det fastnat något.
Varför?
I morgon har jag tränat och är klartänkt.

Vi bor här på Seaside två nätter tills vi aklimatiserat oss.
Vi har sneglat på guesthouset och det verkar mysigt men....det blir nog spännande!!!!!

Jag beställde nyss en mangoshake till oss var.
Gun, den var underbar!
Eftersom du inte var här så fick jag din också.
Tack!

Nu äntligen mer sömn.
Squatsen får vänta tills i morgon.
God Natt!