Sista dagen....Bra, dåligt, bra DÅLIGT.

Sista dagen
Bra, dåligt, bra DÅLIGT.

Det finns ingen back-up i sängen bredvid.
Den person fattas som borde säga, Britt du har väl inte glömt.....
Men det hade jag gjort.
På datorn,

Där man kan stoppa i ett minneskort på sidan av datorn, ni vet.
Intet ont anande började jag ta massor av bra kort på en frukost betalad av mig bara för att vi skulle få bra bilder.

Det var när jag skulle ta bilder inomhus, då såg jag en liten text- NO MEMORY CARD.
Hela världen rämnade.
Den hade kunnat förbli hel om jag vetat det tidigare och använt telefonen.

Jag har varit så arg på mig själv, så jag fick springa i vattnet tills jag nästan inte orkade gå upp.
Övriga badare undrade säkert vad ”tanten” gjorde men det var inget ”ljushuvud” som sprang bara en glömsk arg tant med ljust huvud.

6.50 var det dags för ny frukost, (betald av mig).
Den var lika god men för ett mindre antal elever.

Stackars Mrs.An, laga en frukost till.
Det kostade mig mina nya träskor.
De passade henne så bra.
Hon behöver dem.
Flip-flop är inte fotvänliga och fixar inte regn.

Mr.An har blivit bra på att grilla.

Äggen som stekts inne...

...och som hugges upp med fläsket

Så här såg en portion ut, Mrs.An lägger själv in grönsakerna
som hälls över riset så att det blir jättegott

.

Å, så gott

Tacksamma matgäster. Lämnar aldrig något kvar.

Mony tar vatten i sin petflaska.

På kvällen var vi sedan inbjudna på mat till Mr.An.
Det var kyckling och fisk.
Kycklingen var hans egen och mycket god.
Efter doppning i kryddfatet var den utsökt.

Jag har fått utökat luftdrag i min klädsel.
Inget sitter åt längre.
Ingen matlust i värmen.
Behöver nog bara sätta mig på planet för att fettdepåerna ska fyllas på igen.

Johnny kom nyklippt till kalaset.
Borde ha gjorts första dagen.
Det kostade 3$ för klippning och rakning.

Lite synd på kycklingen som visserligen rymmer
och skitar ner men som älskar mina träskor tyvärr och tår.
Kul typ

Sedan var det dags för kören som också dansade.
Snart dansade alla runt bordet.
Vet hur de gör så nu och det är så kul.
Lite linedance och twist och jag var skyblöt av svett.

Kören.
De älskar att sjunga och har inga större anspråk att låta bra.
Älskar just det av någon anledning.
Alla som hört mig sjunga ler nu.

Lycklig

Också lyckliga

Men vad tänker Mailee?

Chanlida

Dagens bloggare Chanlida kommer att kortas ner för när Peter skulle kopiera över texten bestämde sig datorn för att konfigurera och mitt framför ögonen på oss snoddes hela texten.

Jo, den var sparad och jag ser den framför mig sväva i rymden.
Fick skriva om allt.

Det var dagens andra DÅLIGT.
MEN den här gången oskyldig.
//Britt
________________________________________________________________

Hello! My name is Chanlida. I´m 16 years old. I have been to my home land to celebrate Khmer New Year together with my relatives. We played traditional Kher playings, had lots of food and then we danced round a big tree all the village together. I love to go there but can just do it two times every year.
I want to study hard to become a film director, I have borroed a book from my teacher how to write a film and I have started to do that. I want to make many films about my country and the poor people who lives there. I want the whole world to know about Cambodia and the people I like so much.
In my free time I do my omework and stay with my friends. I like to read books and look at TV. I´m a teacher in Speaking School and that is good because I´m shy and afraid to speak myself. I can speak with the students in my group so that is good training for me too. I hope that my future will be better for me than my parents, more exiting. From me Chanlida

________________________________________________________________