fredag 30 oktober 2015

Elefantens dag.



Hej alla läsare!


Jag sitter i sängen som vanligt och bloggar.
Sitter jag i korgstolen når jag inte upp till skrivbordet, där det förresten inte finns någon lampa.

Täcket gör att knäna inte bränns av datorn.

Jag har något kryp som biter mig på benen, och jag smörjer förtvivlat då och då.
Vill inte klia för då kan det bli sår som infekteras.

Fattar ni att det inte är lätt att skriva en rolig blogg.

Hem kyliga hem snart kommer svettiga kladdiga jag.
Tror att jag ska ta mig ett dopp i poolen och se om jag hittar lite skrivlust.

Från poolen såg jag springan över dörren för läslampan var tänd.

Nu förstår jag varför jag blir biten.
De känner på lukten att nu har hon som svettats i åtta timmar kommit hem.

- Kom kompisar så tar vi oss några bett.
Så tänker de små krypen men nu sitter jag här i nattlinne med bara ben nyduschad och insmord.

Nu får ni dra till nästa dörrspringa.

Elefantdagen har varit svettig.

Öppnar ett bankkonto ABA bank.

Nu kan jag föra över föreningens pengar till det kontot och sedan från det till skolan och även till Mr.An.

KLART!
Inga mer ut-och-in-pengar.

Smart va?

Har fått en ABA-app.
Riktigt snygg!

Men hur gör jag med den?

Måste ju göra allt hundra gånger innan det sitter.

Borde finnas en träningstelefon med träningsappar för tröga kärringar.

Jag gjorde elefantläxan grundligt men jag var den enda, tyvärr.

De ungdomar som jag berömmer ibland är också lata och tröga.
Nu vet de i alla fall hur de ska läsa och redovisa de fantastiska djurböcker, som alla lärare har fått för att lära sig mer bra engelska och omvärldskunskap.



Funderar man bättre med böjda tår?
Har aldrig kunnat böja mina tår bakåt sådär.


Elefantens liv är krångligt.
PUH!


Jo, jag lurade dem lite eller tom. mycket men alla accepterade förslaget och nu måste de plugga bra glosor och annat nyttigt.

Alla samlas varje måndag på Soksals lektion, glosförhör och genomgång, nästa vecka svar på frågor och muntlig redovisning.

Storförhör om sex mån.
Då kommer Britt hit och svettas igen.


Den ende vuxne som cyklar är Tomas.
Heder åt denna träningsmedvetna man.


Vingelcykel om man inte har fart men Kimsry har bra balans.


Här skulle jag snabbt bli förslappad, tror jag.
Jag svettas utan att röra på mig, hur ska det då bli om jag gör det?

En svettpöl!

Borde ha en snabel för kroppsbevattning!
Vet ni att elefanten äter 16 timmar varje dygn och har lika känslig hud som oss.

De kör smuts- och lerinpackning.
Det skulle passa mig också i alla fall om jag slipper stickande småkryp.

Tänk om ”ingefärspeppar” är lösningen?

Har fått tre kilo peppar för egen del och ett kilo ingefära.

Delar gärna med mig.
//Britt


Nyduschade barn på andra vån.
Staket?

 Samma barn dök upp på ”släktträffen” 10 min.senare.
Många kusiner.


Kort för familjealbumet?
Mormor saknas.
När hon dog för några månader sedan måste männen raka av sig håret.


Kolla vem som alltid följer med oss på alla hembesök, Pisay.
Hon vet allt om alla.
Det barnet har hjärnkoll.
Henne kan ingen motstå.


Dagens gåvor.
Friterade bananer fick bli middag.
Så goda!
  



torsdag 29 oktober 2015

Överraskningarnas dag.



Hej alla läsare!


Helgdagar kommer alltid som en överraskning i Kambodja för Mr.An och för oss.

Nästa gång ska vi ta reda på innan vi åker när dessa dagar bara ramlar på oss.

I går kväll berättade barnen att det inte är någon skola i morgon.
Det är kungens kröningsdag.

Vilket år eller vilken kung visste de inte.

Tänk om och gör ett nytt schema för i dag och morgonI

Inget får glömmas för det är enda normala dagen som är kvar.

Så kom då Eva och Staffan med fru!
Jättekul!

Oj, vad vi pratade eller mest jag och Staffan om skolsystem och Kambodja och vad vi gjorde och varför.
Han jobbar ju i Seam Reap på ett högre plan med utbildningar av lärare osv.

En glad pratig måltid på en restaurangskola


Mer typisk bild kanske.


 Typiskt Tomas! Hur blir man mätt på det här?
Tur det fanns efterrätt!


Staffan trodde inte att det fanns en privat skola som var så billig som vår, som hade så många lektioner varje dag för åk. 7 – 12 och som hade så få elever i varje klass.

- HAR VI VUNNIT HÖGSTA VINSTEN ELLER?

450 $ var det lägsta belopp han stött på.

Vi visade dem runt, gick High Road i lervälling osv.

Sedan lekte Eva med barnen på skolgården.
Det var varmt men jättekul.

Eva är spännande och kan verkligen se farlig ut.


Undrar om jag törs vara kvar?
Jag drar.


Vi vill alla bli fotade på motorcykeln!


Våra besökare fick delta i Speaking School och jag var så nöjd och stolt.

Eva tyckte att det var fantastiskt.

Staffan var konfunderad men tyckte att vi haft både tur och att vi gör rätt saker.

De behövde nog tänka igenom dagens upplysningar och upplevelser.
Vi får se vad resultatet blir men helt klart ska vi samarbeta.

Vilka fina underbara barn vi har och de pratar dessutom bra engelska med helt främmande människor!

Anki kom som en överraskning i går för alla barn.

I dag hade hon med sig stora resväskan och de flesta äldre fick något.

Bra för vi hade bara med kläder till mindre barn.


Roliga Anki delar ut jättefina kläder


Mailee gosar med sina hundar.


I natt somnar jag nöjd.

//Britt


     

onsdag 28 oktober 2015

Inget särskilt!



Hej alla läsare!

Min lediga dag började med ”räserbajs”.

Jag är inklämd mellan två rum  där denna åkomma funnits i några dagar.

Kan det smitta genom luften i air. con. eller?

Tur att jag hade stoppiller med mig, som inköptes förra resan.
Effektiva är de och jag är bra igen men matt.

Fått massage och nytt nagellack!
De har så dålig kvalitet på lacken för att de ska få göra om arbetet och tjäna pengar på nytt.

Åt gröt med kyckling.
Det visade sig vara kycklingsoppa med ett ris som kokat länge.

Jag trodde det för här finns bara en sorts ris, typ basmati och det liknar inte vårt grötris. 

Tänk om jag fått julgröt!

Nu kom hemlängtan.
Den har inte kännts av alls den här gången  men när ”sjukligheten” sätter in, så är hemma bäst.


Kycklinggröt. Jag tror att den gjorde mig frisk!



Jag orkade knappast bada.

Hade lovat mig själv att köra ett tufft vattenpass men det sket sig, som man säger och i det här fallet också gjorde.

Jag börjar oroa mig för måndag.
Hur ska jag orka köra gympa igen.

De kommer att skratta åt mig.
Jag som vet allt om träning kan inte följa mina egna råd.

- Snälla, ni vet inte hur mycket värmen tar.
Våra karlar har jobbat med modem osv. 

Det ska dras kablar och kopplas in en router och annat obegripligt.

Det fixar sig nog men inte av sig självt.

De laptops som vi kånkat hit måste ju gå att ansluta till internet.

I morgon ska vi träffa Eva Dällerud och Staffan med fru.
Det ska bli spännande.
Jag har massor av frågor till Staffan som jobbar här som lärare.

I morgon har alla krafter återvänt.
Här finns inte tid för att vara ämlig.

Bara tre jobbardagar kvar!

Hur ska jag hinna allt?

//Britt


Det skulle vara kul att spela biljard igen!

Fiffigt. Frukostbordet är på biljardbordet.


Tack snälla sponsor för mitt fina halsband!

Vilken gullig liten kille!
Vågade inte hålla honom för då hade nog tårarna kommit.

tisdag 27 oktober 2015

En gång skollärare alltid skollärare



Hej alla läsare!


I dag har jag undervisat två timmar, morgon och kväll.

Superkul men en utmaning.
Jag fick tänka till ordentligt för att komma ihåg.

Det var mycket skratt och på kvällen när Birgitta hjälpte till hade vi en lektion de aldrig kommer att glömma.

Då var det barn från 10 år till 28.
Vi fick igång grupparbeten med vårt skolmaterial från Speaking School och trots att de var blyga pratade de mycket och vågade fråga.

Inte vågade de låta som ett tåg eller häst men det vågade ju vi.

Förresten har de aldrig sett ett tåg.

Det fanns också en munk med.

Den klassen skulle jag vilja ha fler gånger


Frukost med efterrätt 8.00


Hög aktivitet, spännande och trevlig var det på vår kvällslektion.



Vi lyssnade också på åk 12 när de hade engelska.
Den läraren var duktig och han var intresserad av vad vi gjorde och om vi hade något intressant material.

Jo visst, han såg och ville låna på direkten.
Klart att han fick.

Så blev en klass utan lärare och då blev Tomas hämtad för att oförberedd ha en lektion med helt okända barn.

Det är inte lätt men nu vet de en del om Sverige och skillnader mellan länderna.


Tomas har nog varit scout för han är alltid redo.

Massor av elever har motorcyklar.
Våra elever åker ofta bakpå någon kompis

.

På Starfish åt Tomas gröt för första och sista gången.
Tur att han var hungrig!

Själv tog jag en macka med massor av linfrön i och det blev ”glatt” i magen. 

Kollade glassbeståndet inför lördagens fest.

Den av alla älskade chokladglassen fanns bara på ett ställe och strössel på ett annat. 

Typiskt!
Hoppas att Mrs. An har plats i frysen, så vi slipper leta i vattnet bland isblocken hos Panhas mamma.

Halvtinad glass är kladdig, droppar och rinner och strösslet blir en geggamoja.

Som ni märker har jag många ”komihåg” att komma i håg.
Hjärnan är nog urblåst när jag kommer hem.

Kerstin hade resväskan med sig i kväll till huset där många små barn bor.
Även barn runtomkring var kallade.

Trillingarna försvann och kom tillbaka i sina finaste klänningar.
Hur tänkte de?

Gulligt var det!





Älskar dessa ungar kanske för att jag har dem i lagom dos.

//Britt

måndag 26 oktober 2015

Fototorka



Hej alla läsare!


Dagen började på skolan. Jag hade tid 8.00 hos rektor.

Jag fick samma tid i morgon men då ska jag ha lektion med nästan nybörjare.
Håll tummarna!

Åt den vanliga frukosten med massor av kaffe.
Sedan poolen.
Jo jag fick ligga vid poolen och läsa ut min deckare och sedan bada, dvs. träna gympa.

Det roliga först, det tråkiga se´n.

Ekonomin!

Massor av pengar försvinner hur än vi gör i växling och uttag, ja faktiskt flera tusen.

Jag blir så trött, tappar lusten helt enkelt.

Efter allt slit att få ihop till det vi behöver för att kunna bedriva vår verksamhet, så försvinner det till ingenting.

Det var jättekul att leka "alla ekorrar byter bo".
Den kan de köra hur länge som helst.

Tyvärr gick en stol sönder, så den får jag betala.

Det var det nog värt för oj, vad kul vi hade.

Klart att jag var med, ända tills jag måste fota.

Jätteskratt när jag blev utan stol.

Nu börjar vi!

Det var svettigt och skrikigt värre

Visst vill ni också vara med?


Tror åskådarna hade lika kul!


Slutet gott allting gott. Mmmm som i min mangoshake.

Måste halvstå för att nå upp till sugröret eller ha den i knät.

Smaken på det där första suget höjer verkligen livskvaliteten.



Vi åt tillsammans med Henry, som är Tomas kompis.
Han har besökt Speaking School och kommer att engagera sig.

För att komma in bland barnen på ett naturligt sätt, har vi, Tomas och jag, bestämt att han ska läsa khmer.

Det behovet kom som en överraskning för honom, men Theary behöver tjäna lite extra, för hon drömmer om att kunna köpa sig en motorcykel.

Det har alla ungdomar här.

Ingen cyklar som är över 15 år.

Dessutom har hon lång snäv kjol på sin universitetsuniform.

Tänk om vi har fått en ny ”hjälpare”?

Jo, Henry bor här för det mesta.
Hoppas, hoppas att vi har fått en ny stödmedlem på plats!

Mr.An var med på middagen, så nu känner de varandra lite bättre.

Har aldrig varit så trött efter en slö dag.

God Natt från Britt.

söndag 25 oktober 2015

En” kliig” dag.


Hej alla läsare!

I dag har vi kliat oss.

Det började så bra med hyrda bord för mat och pyssel under tak precis vid stranden.
Vi upptäckte snart att vi inte var ensamma i vattnet.

Nyfikna maneter som avsöndrat div. kliande trådar eller små geléklumpar gjorde så att vi snart kliade oss överallt.

Mr.An och Johnny fångade flest men några större killar var också duktiga på att jaga.
Det var ju också lite spännande att upptäcka och följa djuren.

Som tur var höll de sig längre ut.
Den ende som blev anfallen var Johnny som fick en manet i knävecket under byxkanten. 

Han blev röd.

Bara en manet bränns ordentligt och den är blå.
Farliga maneter finns inte.

Manetfångsten.

Vi badade i fyra timmar.

Några var hela tiden i vattnet, andra pausade och pysslade, byggde med lego eller i sanden.

Vi hade KUL.

Chanta begravs av glada kompisar


 Ratana och Makara kliar och gör halsband.


 Soklim och Sreynit ger mig sin kärlek.
Fint eller hur?

Full aktivitet runt legobordet.


Snyggt jobbat grabbar!


Mr.An du måste orka en vecka till!


Bagetterna var goda och alla var nöjda.

- Britt, no, no home sa Rotana.

Det var första gången han pratade engelska med mig.
Förstår att han inte vill hem när fam, måste bo i sängen som står i vatten.

Katastrof, ingen dusch när vi kom hem och ville skölja bort saltvatten, grus och det som kliade.

Desperat satte jag mig på golvet och tog den dusch som sitter bredvid toan och som har liten stråle med högt tryck.

Den används här i stället för toapapper.
(ingen har kunnat förklara vad man sedan torkar sig med.)

Jo, högtrycket fungerade bra på kliande ben och kropp.
Jag blev visserligen ännu rödare och lite bedövad men efter aloeverasmörjning så somnade jag som en stock ungefär lika utslagen som Mr.An varit.

Vaknade av att det duschades på toan av sig självt.
Hade tryckt på när det inte gick men nu gick det och det sprutade på alla handdukar och torra tvättade kläder.

Tur att jag var redan var ren och torkad! 
Håret får vänta.

Speaking school och sedan MIDDAG igen och vilken mat.

Sayman och Thavins mamma har varit kokerska på restaurang och det var utsökta smaker på allt från soppa, krabba, gronsaksblandningar och ris.

Jag är så imponerad över hur de kan fixa så god mat och många rätter på en liten bänk och en enda platta.

Riskokning sker på koleld på golvet, där de även wokar fried rice.


Tom Jam Soup.
Ser ni ögonen som tittar på en?

Titta så snyggt!
.
Det som kallas kök.

Vanlig eldstad för riskokning och wok.


Vilken vänlighet och tacksamhet som visas oss!

Snacka om att få mycket tillbaka.

Jag känns fylld av det de visar på en massa olika sätt varje kväll när jag lägger mig.

Alla ögon jag mött, alla leenden, alla små händer som stuckits i mina, alla bye, bye Britt, see you tomorrow!

Jag mår så bra! 

//Britt


       
        

lördag 24 oktober 2015

Lite både och?



Hej alla läsare!


Den dagen som börjar med ekonomiska uträkningar, känns inte rolig för mig men, det måste göras och det gjordes.

Betalningen kunde inte utföras för det fanns inga pengar i automaterna.

Dessa.........pengar.

När ska skolan ta kort?
Tänk så enkelt!


Mrs. An tog morgondisken medan Mr.An och jag pratade pengar.


Hade vi i Sverige den arbetsställningen skulle knäna klara sig bra.

Är vi som är vita stelare eller blir vi stelare för att vi aldrig sitter på huk?
Lite för sent för min del.

När skolan slutat runt 11.00 tog vi med de nya barnen till sömmerskan.
De var mycket allvarliga.

Inga föräldrar i närheten.

Tänk att få göra detta själva med mig och Mr.An.
Nog sträckte de väl på sig lite extra?


En tyst och spännande stund.

Måste ha lite att växa i för nästa år får jag inga kläder.


På vägen hem hade vi glosförhör och de kunde i alla fall många engelska glosor om människokroppen redan innan skolan börjat.

Jaja men, här finns det hopp!

Lärarutbildning på em. Tomas och en rektor beskrev olika sätt att skriva på engelska.

Det var bra och nyttigt men för sent för min del. 


Magister Tomas imponerade. Han gjorde ett bra jobb
(men det mår han nog bäst av att inte veta.) ;)

I dag kom det som kopierats.

Vi hade genomgång och skrattade åt barnkammarramsor på engelska.

Nu har barnen fått arbetsböcker som de får ta med hem.

Mycket att måla och skriva och fundera på och bra att föräldrar får se vad vi gör i Speaking School med de små barnen.

Middag för Tomas och mig hos Sreysor.

Kul prat och även allvarligt.
Hon medgav att det är lättare för rika föräldrars barn att få bra betyg.

Det gör mig ännu stoltare över att våra fattiga barn klarar sig så bra.

Maten var delikat mmmm.
Vilken krabba!

Sitter fortfarande med efterrätten som var olika frukter.

Säger man att något är gott så får man massor av det med sig hem.
I går kom 30 rismuffins och i dag Jack fruit, lichti, rambutans och pomelon.

Här svälter vi inte.

Krabba i nudelsås. När får jag njuta av det nästa gång?

Inte bönor utan någon vattenväxt med fläskfärs.
Jättegott


I morgon baddag med pyssel.

WAO!

Jag längtar till i morgon.

Måste bara sova lite först. //Britt



fredag 23 oktober 2015

Omställning pågår.



Hej alla läsare! 


Sitter i mökret ute bland mygg och knott och annat som sticks och biter.
Nyss bet något till mellan två tår. 
Försöker döva det onda med deodorant men jag måste nog hämta min blå aloevera.

Jag håller på och ställer om i huvudet från engelska till svenska.

Blir så trött av att tänka och prata engelska en hel dag.

På morgonen letade vi badplats.
Det finns numera inte en enda bit strand kvar där befolkningen kan bada utan att betala för stolar eller beställa mat.

Kineser har köpt upp allt och bygger hotell efter alla stränder.

Jag blir så....... De förstör den här mysiga staden fullständigt.

Vi har hyrt fyra bord där vi, 34 barn och div. svenskar kan sitta och äta och leka, spela spel och bygga lego.
Det löste sig alltså men då hade vi letat på alla tänkbara platser.

Nu får vi göra som khmererna, sitta i skuggan på borden och titta på när de små barnen badar.
NEJ, vi ska bada, bada, bada och pyssla efter maten, leka på stranden och ha superkul.

Intelligens lär vara förmåga till anpassning, så vi ställer om till khmervanor, fast så svenskt som möjligt.

Det blev en chock att komma till Pathyuts hus.
Där var fullt men höns och ankor framför huset förut och ett kök, tvätt och uteplats.

Nu fanns det bara en vägg.

En gång på en meter ledde in till huset, om man inte använde båt på baksidan där det bildats en sjö.

Fy och åter fy så trist.
Förr låg vägen högre än husen.

Nu byggs husen över vägnivå, så att vatten rinner in i de gamla husen.

Det går att fiska bakom huset.

Dränering? Nu rinner allt vatten fritt och samlas lite varstans i små sjöar.
Stackars människor som måste bo i skiten.

Enda ingången till Phatyuts hus.
Knappt att motorcykeln kommer in.

Här lagades mat förut och här bodde höns och ankor.
Nu är det en meter till husväggen.



Vi talade länge med Pathyuts bror som är engelsklärare.

Mycket intressant och lärorikt.
Vi sår frön om möjligheter och han förklarar omöjligheter.
Om tio år finns kanske fler öppningar för att undervisa på ett annat sätt.

Nu saknas pengar till förändringar.


Fam. Kim. Storebror bor med fru hos svärmor.

.Vi fick ”lunch” rismuffins, rambutans och sojamjölk.
Omställning igen men det smakade ok


Suon Mengkorng heter en av de nya killarna.
Jag besökte hans hem i dag.

Där bor det två familjer på sex+fyra pers.
Maten lagas gemensamt och alla sover på övervåningen tätt intill den mycket dåliga men livligt trafikerade gatan.

Bakom huset en kloakbäck eller....jo där rinner nog det mesta.

Tillväxten på barn är i alla fall god så fler sponsorer önskas om något år.


Mengkorngs fam. 

Med trilling flickorna och mamma.


Cykeln får ligga i köket.


Utsikt från köksgluggen



Thearys höna, på fel sida väggen,
hittar inte hem och kommer inte genom hålet.
Inte smart!


I kväll kom Lekoun från Phnom Penh.

Jipppii!

Nu kanske han och Johnny kan lösa dataproblemen.

Laptops finns men hur ska vi fixa internet så bra och billigt som möjligt?


Pathyut kom och visade upp sin begagnade motorcykel á 850$.
Nu bär det av till universitetet imorgon och om en vecka
börjar han som mattelärare i åk 7 – 9 i en skola på landet.
Lycka till!

Nu har det slutat klia mellan tårna.
Det går alltså lika bra med deo.

Klia är totalförbjudet.
Inga små sår på fötter och ben, som får vatten blandat med hönsbajs på.

Den effekt som rump-gumpen hade i går har försvunnit.
Är man i min ålder erbjuds man en stol inom tre sekunder.

Känner mig svettig, plufsig och otränad.
Tänk att få köra ett gympapass! 
Vilken dröm! 

Tror knappast att jag orkar det när jag kommer hem med muffinsmage och sittrumpa. 

Mår så bra ändå.

//Britt