20121103
Hej, Hedvig och
Amanda som skriver idag.
Det var lova som kom på iden med att vi skulle åka till
Kambodja. Hon hade berättat så mycket om alla barnen, värmen och människorna så
det var ingen tvekan hos oss när hon frågade. Vi var ganska förberedda på vad
som skulle möta oss, men det vi inte förväntade oss var all tacksamhet och gästfrihet.
Människorna här tackar nästan för sig själva, och blir glada för minsta lilla.
Idag åkte vi hem till en kille som hette Ratana som några i
gruppen köpt en madrass, kudde och sängkläder till. Han och hans syster sov
endast på en vaxmatta, och under den var det stora hål mellan plankorna. De
blev så glada när vi kom och trodde knappt sina ögon när de såg madrassen. Efter
det åkte vi till Mr. Ann och började med första grenen i de Olympiska spelen.
Vi delade upp barnen i ålder och så fick varje barn knyta ett snöre kring
vristen med en ballong i andra ändan och så skulle man trampa sönder varandras
balonger. Fyra mot fyra, små barn mot små och stora barn mot stora. Mycket
skratt och vinnarskallar.
Detta är även en stor dag för oss personligen eftersom vi
båda blivit ”mammor”. Eller ja vi har hittat två tjejer vi vill sponsra.
Srainet och Kanya. Båda fyra år och urgulliga.
Igår efter vi hade delat ut ris och tandborstar så gick vi hem till Boo. Vi tycker att det är väldigt vackert att även om de bor fyra stycken i ett plåtskjul som är ungefär lika stort som mitt badrum så är de väldigt stolta över att få visa sitt hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar