Tjäna! Line här, tänkte att jag kanske ska blogga också.. hahahahah jag kommer heller inte undan med det, eller hur Britt?
Idag så gick jag,mamma,Linn,Ellen och Lova upp klockan 7 för att skriva in 2 barn till engelska skolan! Och gud vad dom blev glada, dom kunde inte sluta tacka och kramas. Dom hette Phanny (11 år) och Sreyla (12 år) det är våran tuktukförare Phans syskon dom har fram tills idag bara gått i khmer skola halva dagen när deras bror har haft råd att betala läraren. Phanny och Sreyla var som två små barn som precis skulle börja skolan.

 Ni vet den känslan man fick när man var liten när man skulle börja 6:års. Herregud asså.. 
Sen när vi gått runt och visat dom skolan, och när dom fått sina böcker så gick Phani och Sreyla hem,
och vi gick till hotellet.

Sedan klockan 12 så åkte vi ner till byn och hämtade vårat fadderbarn Kimleang och hennes bror Reatch för att åka till marknaden och köpa skolsaker,fotbollar,en skolväska och lite kläder. Båda vart jätteglada och tacksamma.
Sen på kvällen så hade vi speaking school i byn. Bigitta hade med sig en massa "spel" som man skulle räkna med, det tyckte dom om.
 Sen när dom var klara med det så fick dom en massa andra "spel" hahahah.
Och nu så sitter ju lilla jag här och skriver, jag hoppas så många som möjligt läser bloggen och förstår att det lilla som vi tror inte betyder något hemma i Sverige betyder så himla mycket här nere. De blir urglada över tandborste och tandkräm, vilket är en självklarhet i Sverige. Det är en sån skillnad.. Och alla frågar hur är det där nere? jaa man måste nästan åka ner hit för att förstå, det är så svårt att förklara. Innan jag kom hit så var jag lite "bortskämd" så att säga.. Nu är jag en helt annan människa, folk hemma säger att dom vill ha den nya iphonen osv osv, men här nere som sagt blir dom så himla glada över tandborste och tandkräm och att få gå i skolan som så många tjatar om hemma att slippa.

Hoppas ni har det bra där hemma nu, ha det gött!